Det är en ära att representera ett företag som har varit aktivt i mer än 226 år. Franchi Sementi grundades 1783, samma år som Mozarts “Figaros bröllop” hade premiär i Wien, det amerikanska självstädighetskriget slutade och bröderna Motgolfier flög luftballong över Paris för första gången. Det är länge sen!

 I mer än 226 år har Franchi varit det företaget man som köksträdgårdsodlare har köpt fröer ifrån. Många av  Franchis kulturarvsorter daterar sig tillbaka ända till 1700- och 1800-talet, utvalda för sin goda smak och detta har även fått restaurangchefer och kockar att vända sig till just Franchi Sementi.

Det är mycket intressant att besöka en fröfabrik och se hur produktionen går till. Det är mycket som sker innan fröerna läggs i påsen. Det är kontroller av fröer, kontroller av grobarheten, packning och emballering. Och ser man på baksidan på en Franchipåse ser man att det är mycket information som ska finnas på emballaget. Bäst före datum, grobarhetstestprocent, streckkoder, instruktioner osv. osv. 

Så här såg det ut när man packade fröer hos Franchi på 1920-talet. Här arbetar man sida vid sida med packningen.

Vackert emballage, fröer och klister för att klistra igen fröpåsarna.  

Fröer i massor! 

Ordning och reda. Alla sorter är noggrannt kategoriserade.

Frökatalog från 1967 med San Marzano 2 tomater.

Foto: Franchi Sementi Spa ©

Foto: gourmetgarage.dk ©

En av mina favoriter och som växer mycket bra i kruka är salvia. Salvia trivs bäst i soligt läge och den står därför högt uppe på min balkong så att den kan lapa sol hela eftermiddagen. Salvia trivs också när det är lite torrt och då blir det faktiskt ännu bättre salviasmak. 

Salviaost är en klassiker (hacka salvian och blanda med vanlig Kavli mjukost), salvia till olika kötträtter likaså. Man kan också doppa bladen i lite mjöl och steka dem lite lätt i olivolja och äta som snacks. Salvia är huvudkryddan i den berömda rätten Casoncelli alla Bergamasca (se recept på gourmetgarage.se hemsida)      

På min balkong finns tre olika sorters salvia, den vanliga officinalis som jag odlat från frö. Sen har jag även Lavendelsalvia och Elephant Ear (extra stora blad) som jag köpt som färdiga plantor.

Jag gillar den lite grå nyansen som bladen på en salvia har. Och det ser snyggt ut som här till lila  

Det finns bönor som man äter hela bönskidan på och det finns bönor som man ska skala och använda bönorna som är inuti. Mina Lamon-bönor har fått växa till sig lite och jag har skördat några. Liksom skalet är bönorna inuti också vackra och har den karaktäristiska borlottoflammigheten som är så vackert.

Den mest kända sorten av alla borlotto bönor är nog Lamon. Lamon ligger i Belluno provinsen och Lamon bönan är så viktig för regionen att det sedan 1993 finns Consorzio per la tutela del fagioli di Lamon som typgodkänner, utvecklar och skyddar Lamon bönan!

Den mest kända rätten med Lamon är Pasta e Fagioli. Huvudingredienserna i denna kända rätt är Lamon bönor, bacon eller panchetta  och pasta. Jag ska tillaga rätten en dag och rapportera!  

För 10 år sedan köpte jag en lampa i Provence. En vit avlång lampskärm bara men med en fransk kärleksdikt på. Skrivet med skrivstil och jag tycker fortfarande det är en av de vackraste kärleksdikterna jag har läst. 

Inte fel att leka lite med färg. Här ett stilleben utanför en fastighet här på Vesterbro. Och ja, man har kedjat fast allt ordentligt, det är ju i alla fall Vesterbro(nx)

Bonjour. Att vakna upp och äta hembakat bröd till frukost är en speciell känsla. Att baka bröd är en sysselsättning jag alltid har gillat. Att experimentera med olika mjölsorter, ibland baka grovt bröd och ibland lite ljusare. Mitt standardrecept är enkelt och lätt. Jäst, vatten, örtsalt och mjöl. På favoritaffären, Supermarco hade man fått in ett nytt italienskt mjöl, ett grovt durummjöl (Farina del mio sacco) som jag blandade med vetemjöl special. 

Enkelt är att baka i form och i formen häller jag god olivolja, så blir brödet frasigt och gott.

Brödet är också jättegott varmt till soppa och mycket gott även rostat.  Tidigare har jag alltid tyckt att det är lite jobbigt med rengöringen efter bakning. Mjöl i hela köket och svårt att få upp degrester från bakbordet och diskborsten full med klistrig deg. Men nu sent omsider har jag äntligen inhandlat en gammaldags, hederlig, oumbärlig kökshjälp. Denna i rostfritt och också från Supermarco.

Man borde äta mycket mer soppa. Soppa är enkelt att göra, soppa är fantastiskt gott och dessutom nyttigt. Jag fräser alltid ingredienserna i olivolja för att få extra smak. Sedan häller jag i vitt torrt vin, en rejäl skvätt, som får puttra tillsammans med grönsakerna tills nästa all vätska försvunnit. Då får man den lilla extra lyxiga smaken i soppan. 

Ögat ska ju också ha sitt och en soppa som den här blomkålssoppan kan ju bli ganska färglös och beige så hur gör man då för att liva upp soppan? Jag brukar tänka italiensk. Någon som är förvånad? ;-)

Lite grönt och lite rött. Här i form av italiensk grön jättepersilja och rödlök. Och riktigt gott är det med svarta oliver till!

Till soppan behöver du: 1 blomkål, 1 purjolök (det vita), vitt torrt vin, 1 liter grönsaksbuljong, salt och peppar. Redning om soppan blir för tunn och kanske en skvätt creme fraiche eller grädde.  Hembakat formbröd med hälften durum och hälften vete är gott till!

Min fikonplanta trivs på balkongen men har inte fått några fikon ännu. Jag testar också att odla fikon på friland i min provodling. Denna planta köptes med fikon på och är vanliga Bornholmsfikon och trivs mycket bra i odlingen. Bornholmsfikon ska vara tåliga och av namnet att döma funkar det att odla dessa ute året om

Fikon passar till ost (grönmögel eller gorgonzola) och också utmärkt till lite parmaskinka. Och finns det något godare än fikonmarmelad?

Min jättebasilika har blad som är 10 cm stora och när jag idag såg maximozzarella (per Caprese) i butiken kom idén till denna lilla förrätt. Samma tillvägagångssätt som tidigare recept på minimozzarella bullar men nu skär man mozzarella i skivor och det ser tjusigt ut på buffébordet

För en maximozzarella behövdes det 4 blad som doppas i kokande vatten i exakt 5 sek, ner i kallt vatten direkt. Bladen blir då lite lagom klistriga och lätta att lägga om mozzarellan. Lägg upp mozzarella med basilikapåklädning på ett fat, ringla över olivolja och salt och peppar precis innan serveringen och skär upp i skivor. Man kan också göra små snittar och lägga en skiva i mitten mellan två brödskivor och kanske en tomatskiva också. Och vips så har man Caprese snittar

Katarina i Värmland (växtzon 5) är officiell provodlare för Franchi fröer. Allting gror och växter otroligt bra och det bevisar bara att visst går det att odla italienskt även här i Sverige, om man nu var tveksam till det!

Katarina har precis skördat mina favorittomater, de gammaldags, stora, olikformade lite rufsiga Costoluto fiorentino. En tomatsort från Florens.

De är otroligt goda och aromatiska och perfekta till olika sallader eller på en sandwich.

Och så har sorten vunnit pris också, av engelska Royal Horticultural Society med följande motivering;

“Plant indeterminate; stopped at 200cm. First picked 28 July. Produced an average of 54 fruits per plant. Fruits are bright red and have a very corrugated, flattened shape, 8cm diameter, 5cm length with more than 10 locules and few seeds; firm, juicy, red flesh; average weight of one fruit 127 grams High yield of medium sized, attractive bright red, highly ribbed, succulent fruit with good fruity flavour.”

Costoluto fiorentino tomaterna har lite olika storlekar och kolla in den största, ser den inte ut som en man med glasögon med ett underfundigt leende?

Vi har adopterat ytterligare en hund från Skiathos. Hon heter Beatrice och kommer från samma internat som Claude. Liksom Claude är det via Danish Friends of Animals som gör ett jättejobb i Grekland för alla herrelösa hundar och katter. Dfa arbetar också aktivt för att grekerna ska ändra hållning när det gäller djurvälfärd.

Beatrice har bott på internatet sedan maj och nu kommer hon snart till Danmark.

Foto: Danish Friends of Animals, dfa.

Innan man semestrar i Grekland kan det vara nyttigt att läsa hur man egentligen behandlar sina djur där och i andra länder. Det är skrämmande läsning och bilder. Se här till exempel på Welfare for Animals Globals hemsida.

En av mina paradrätter och en rätt som man i princip aldrig kan misslyckas med är denna pasta med rökt lax, vitlök och passata. Såsen får dessutom en mycket fin rosa färg.

Det enda du behöver för 2 personer är: Ett litet paket rökt lax, 2 klyftor vitlök, 4-5 msk passata och så mycket grädde så att det blir en krämig och fin sås.

Värm upp en panna med olivolja, lägg i vitlöken och låt puttra lite, i med den rökta laxen skuren i mindre bitar, låt puttra lite, lägg i passatan, rör om och späd sedan med grädde. Krydda med svartpeppar och salt. Låt puttra på svag värme till såsen blir härligt krämig. Garnera med Gigante di Napoli persilja.

Ska det bli extra festligt och “roséig” är det fint med rosépeppar i. Och till denna rätt dricker man såklart rosévin till

Hemgjord Passata är superenkel att göra. För att få den riktiga italienska smaken ska man egentligen använda mustigt, matiga San Marzano tomater. San Marzano odlas faktiskt nästan uteslutande för att användas just i Passata. Och då gör man stora, stora satser varje gång. Passata används som bas i pastasåser, pizza m.m.

Astro och Roma tomater går också bra att använda till Passata men mina Astro är fortfarande gröna så jag gav mig ut på jakt efter San Marzano på den lokala grönsaksmarknaden. Frågade försäljaren “Vad är detta för sort?” (arbetsskada  ”Sort och sort,” sa han, “det är plommontomater”. Är det San Marzano kanske?, “Va? Nä, det är plommontomater.” Så denna Passata är gjord på plommontomater av okänd sort och okänt ursprung ;-)

Skinnet ska av och det gör man genom att man doppar tomaterna i kokande vatten 1/2 minut. Gör ett kryss på tomaterna innan så går det lättare att få av skinnet.

Skölj av tomaterna med kallt vatten och dra loss skinnet. Sen ska tomaterna passeras genom en sil. Inga kärnor ska komma med!

Pressa igenom tomatköttet och sen har du riktig Passata!

Krydda med salt och ex. basilika, chili, timjan eller oregano. Lite olivolja kan du också tillsätta så klarar sig Passatan någon vecka i kylskåp. Kan man konsten att hermetisk försluta glasburkar så klarar sig Passatan upp till ett år. Denna konst kan jag inte än, men ska börja träna.

Äntligen så tror jag att WordPress har lokaliserat problemet! Det var efter mitt blogginlägg om Viola Francese som något hänt / . Ingen aning om vad det kan ha varit men jag fick ta bort det inlägget om det nu var orsaken till det hela

Och tänkte då visa lite Rosso di Sulmona vitlök igen. Dom är så fina, de vita vita vitlökarna i sina röda tunikor. Världens bästa lilla vitlökspress är i keramik och från Italien

Tror förresten mysteriet med den spanska blomman har blivit löst. Det är helt enkelt “bara” en underblomma. Fina blommor har den i alla fall och den lila färgen lyser skarpt och spanskt!

Är för tillfället problem med att skriva kommentarer här på bloggen men arbetar på att få det löst så snart som möjligt!

På samma kvist! Jag har både odlat Cherry Belle och Lampadina (små gula päronformade) tomater och fick massor av plantor av varje och fick därför vara hård och kasta bort de jag inte fick plats med eller kunde ge bort.

Jag har sett gröna tomater länge men helt plötsligt är det både röda och gula tomater på samma planta och samma kvixt. Jag är ju, ännu , ingen expert på tomatodling men blir gula tomater röda när det får hänga kvar eller har det skett något annat? Snyggt ser det ut i alla fall!     

En enkel, fräsch och grön sallad med bönor, nyplockad lök, grönsallad (snyggt med mixsallad också) och en kryddig dressing på olivolja, kryddvinäger (med fänkål), salt och peppar. Garnera med basilikablad.

Jag gillar att servera sallad som här på lite flata fat istället för en djup skål. Ingredienserna kommer mer till sin rätt då. Här serveras salladen på mina musselfat från Brindisi  ;-)

Är en vacker kombination, de vackra lila timjanblommorna mot orange kolibrimynta.  Så jag placerade dessa bredvid varandra. När jag sen tittade närmare på kolibrimyntans blomma ser jag att den faktiskt också är lite lila!

Jag fortsätter vitlöksfrossandet och här är en bild av Rosso di Sulmona vitlök från grönsaksmarknaden på Campo di Fiori i Rom. Här ser man också klyftornas rödlila “tunikor”