Kökshemligheter


När jag göra dressing till salladen gör jag gärna en vinegraitte med olja, vinäger, lite senap och en uns socker och lite kryddor. Jag har också varierat min vanliga dressing med att göra en tomat- och basilikadressing då jag inte tog i senap utan istället lite hemgjord passata och färsk basilika.

Gott och lite annorlunda om man har en sallad utan tomater men vill ha en tomatsmak i alla fall. Jag har också provat avocadovinäger osv. Har ni några goda och hemliga recept på supergoda dressingar? ;-)

Jag gillar en trädgård eller balkong med växter i starka färger. Det ska vara färgsprakande! Mörkt röda tomater, lila/rosa flammiga bönor, rädisor i alla färger från lila till vit osv osv. Här är ex. mangold i starka färger som verkligen ger en färgklick i trädgården, Bieta da costa in miscuglio di colori.

Mangold påminner mycket om spenat men har mycket kraftigare, längre och tjockare blad. Stjälkarna är matiga och kraftiga. De matiga stjälkarna tillreds på samma sätt som ex. sparris. Bladen används i såser, till pasta, som fyllning etc. etc. I princip alla rätter med spenat kan bytas ut mot mangold. Jag gillar ex. varmrökt lax med mangoldsås till och det blir det till lunch idag ;-) Har ni några tips när det gäller mangoldrätter?

Jag åt en gång en jättegod antipasti på en restaurang i Italien. Det var olika sorters italienska grönsaker som hade friterats krispiga, bönor, zucchini ja allt möjligt läckert!

Citron serverades till och det hela blev en fräsch och lätt (trots fritering) start på en god middag. Och smakade extra gott med ett friskt italienskt vitt vin till ;-)

Jag har ibland tänkt att man kanske skulle prova hemma men tvekar inför brinnande olja och hela köket står i lågor ;-/ Har ni några tips när det gäller hemmafritering? Något ni brukar göra? ;-)

Den klassiska tomaten till pastasåer, passata osv. är den italienska sorten San Marzano. Odlar man inte sina egna San Marzano tomater finns alltid konserverade att ta till. Men ska man välja San Marzano på burk är det viktigt att man håller utkik efter att det på burken finns certifikatet D.O.P.

D.O.P. står för Denominazione di Origine Protetta och innebär att produkten är odlad där den ska och att företaget är granskat ur kvalitetssynpunkt.

D.O:P. står det klart på burken som jag köpte igår på favoritaffären. Lustigt nog är texten på burken på klingande ren svenska och här finns mycket intressant att läsa. :-) San Marzano tomaten från Agrigenus (jag gillar kocken på deras hemsida!) odlas i Agro Nocerino Sarnese-området och man odlar dessa tomater på samma sätt som druvor, alltså i trappodlingar. (Dit vill jag åka och titta!) och man skördar tre till fyra gånger om året. San Marzano tomaterna är mycket ömtåliga och plockas för hand.

Agri-Nocerino området är mycket bördigt tack vare den mineralrika jorden som får sin näring från lavan från vulkanen Vesuvius. På burken finns också ett recept på Vermicelli alla Vesuviana :-)

För 4 personer. Bryn vitlöksklyftor i oljar, tillsätt tomater och låt puttra i 20 minuter på svag värme. Tillsätt kapris, gröna urkärnade oliver och lite chilipeppar och låt puttra ytterligare 15 minuter. Serveras med Vermicelli som är en lite tjockare spaghetti.

Historik om produkten och hur den odlas (översatt till svenska) , certifikat (produkten har fått utmärkelse av Slow Food också), och recept. Det kallar jag en kvalitetsprodukt! :-)

Har ni testat öl (birra) i bröd? Det rekommenderar jag! Det ger en fylligare smak. Inte bara öl går utan också lite rödvin kan vara gott i degspadet. Igår blev det birra hos mig ;-)

Jag ville ha ett bröd som kunde vara gott till soppa och tog därför också lite fänkålsfröer i bröddegen och även garnerade formbrödet med finocchio fröer. Annars var det den vanliga grunddegen med lite 00 mjöl, lite durum och lite, lite graham och mycket olivolja i brödformen. Jag klippte också några klipp på brödet när det var färdigjäst så det blev en lite annorlunda ovansida ;-)

Jag gillar mycket färg i köket och vad är väl mer färgglatt än dessa italienska mjölpåsar? Varför är det inte mer färg på våra mjölsorter ute i handeln? Se på 00 mjölet som är ett typiskt pastamjöl. Där är den karaktäristiska mjölhögen som man sedan ska blanda med ägg och en söt liten vattenkanna. :-)

Risotto kan vara alldeles underbart gott men det kan också bli en geggig röra som inte smakar något alls. Jag har till och med varit på en restaurang i jajamensan, Italien, och fått serverat just en sådan intet smakande risotto. Men gör man risotto på rätt sätt så är det en fantastisk god rätt :-)

Så här i svamptider passar en risotto ai funghi.

Riset är viktigt, fonden är viktig och vinet är viktigt. Det ska vara riktigt risottoris ex. arborio. Jag hittade ett ekologisk risottoris Acquerello här i en butik som var lagrat 1 år – och dessutom i snygg plåtburk ;-)
Det ska vara en god hönsbuljong. Jag köpte en supergod hönsbuljong hos min lokala kötthandlare som de hade fryst ner i portionsburkar. Smakade mycket bättre än tärning. Men det går bra med det också.

Skiva champinjonerna och stek dem i lite smör tills de får en fin färg och lägg upp på ett fat. Stek lök i olivolja eller häften smör/hälften olivolja i en tjockbottnad gryta tills den blir glansig och genomskinlig. Får inte bli brun! Salt och peppra och lägg i champinjonerna. Rör i riset och rör runt. Häll i torrt vitt vin och låt det puttra med riset tills det ångat bort. Nu ska buljongen/fonden, lite åt gången. Riset ska koka i ca 15-20 minuter. Till sist ska man röra i smör och färskriven parmesan och röra runt tills risotton är glansig och mustig. Krydda mer om det behövs. Klart!

Det har debatterats mycket om vilken region i Italien rätten Parmigiana kommer ifrån. Man kan tro att det har något med staden Parma att göra om man ser till namnet och det finns också de som hävdar att visst kommer rätten från Parma. Andra hävdar att detta är en typisk gammal siciliansk rätt inspirerad av perserna som placerade stekt aubergine i lager med yoghurt och mint i. Sedan har man efter det - på Sicilien – gjort den lite mer italiensk.

Första gången jag såg rätten var i Bergamo. Hos Mimi, ristorante Mimmos delikatessbutik.En butik som man kunde stanna länge i och som det fanns fantastiska produkter och färdiga smårätter i. Så här såg Mimis Parmigiana Zucchine ut.

I Mimis ser det inte ut att vara så mycket tomat i utan det verkar vara något annat gott som zucchinin har gratinerats i. Rätten bakom till höger ser ut att vara en Parmigiana med mer tomat i och nog mozzarella. Kanska aubergine i stället för zucchini. Det går bra med vilket som.

Gemensamt för alla varianterna är att man steker zucchinin i olivolja innan man placerar längderna i ett ugnsfast fat. Men man ska börja med att salta lite på längderna och låta dom ligga och dra i ca 30 minuter.

Sedan steker man zucchinin i omgångar i olivolja och låter rinna av på hushållspapper.

Tomatsåsen ska vara, för att bli godast, passata. Om man har lust kan man fräsa lite lök och och pressa i lite vitlök i passatan. Har man inte tid kan man använda konserverade tomater (av bra kvalitet) i stället för passatan. Det gjorde jag igår ;-) Men allra bäst resultat blir det med hemgjord passata!

Varva zucchini med tomatsåsen och mozzarella (jag hade ingen mozzarella hemma igår så jag strödde bara på parmesan på toppen, gick bra det med men inget slår mozzarella i själva rätten), färska basilikablad och krydda med salt och svartpeppar. Rätten ska in i ugnen på 200-225 gr värme ca 20-30 minuter tills den blir härligt gyllene.

Nu när jag jämför bilderna måste jag erkänna att Mimis Parmigana ändå ser godast ut! ;-)

Visste ni att det finns något som motsvarar oxfilé på laxen? Alltså den finaste delen på laxen. Ska man göra pasta med rökt lax är denna del jättebra eftersom den är ca. 1 cm tjock så att man kan skära i små söta kuber som blir lite lätt gyllene vid stekning.  

Samma tillagningssätt annars som i tidigare inlägg http://www.gourmetodling.com/rosa-pastasas/ men i denna gourmetvariant skållade jag tomaterna och skar dom i lite större bitar istället för att göra passata. Man kan göra som man vill här. För att lyxa till det hela så blev det saffranspasta till. Passar bra till lax ;-)

  

Snyggt med den rosa såsen mot den gyllene pastan och smaken är som alltid – fantastisk! Min senaste köksfavorit är stekpannan från Jamie Oliver Professionals Series. Otroligt bra och snygg att se på. Hade tur att hitta på rea och köpte samtidigt hans champagneglas – också på rea :-)  

Min mammas receptbok från tiden när hon gick på hushållningsskola är intressant läsning.  Detta var ju långt innan man kunde flyga billigt till Italien och långt innan i princip alla varit i Italien eller på italienska restauranger och inmundigat äkta bolognese.

Men rätten är inte alls dum. Den går lätt att göra och perfekt om man har hungriga barn som ska ha mat nu eller om man vill göra något snabbt och lätt. Smakar gott också ;-)

Du behöver bara: 400-500 gr köttfärs, 1-2 gula lökar och Heinz tomatsoppa.

Det ska vara Heinz, ingen annan färdig soppa smakar lika bra. Stek lök och köttfärs i smör (!) och häll över tomatsoppan (obs ska inte spädas ut som det står på burken). Låt puttra tills spaghettin är klar. Om man tycker såsen blir för tjock kan man späda med – gud sig förbarme och f’låt alla italienare - mjölk!

Svart salt – Sale Nero – från Hawaii. Det var länge sedan salt bara var vitt. Det har kommit rosa salt från Himalaya, rökt salt från Stilla Havet osv. men svart salt har i alla fall inte jag sett tidigare. Och man ska ju prova allt här i livet ;-) Lite coolt ser det ju ut i kryddhyllan också…

Detta salt kommer från Italien (ja egentligen Hawaii!) och producenten Marabotto och finns att köpa på Supermarco här i Köpenhamn. Behändig med inbyggd saltkvarn.

Detta recept fick jag av en franskt par jag var på middag hos. Som förrätt bjöd de på löksoppa och man tänkte, stackare har de inte så mycket pengar. Men soppan var läckert mustigt och smakade fantastiskt! Det är inte många ingredienser i en löksoppa och ingredienserna är billiga men sen när har franska köket gjort dålig mat? Förutom sniglar och grodor och sånt som jag aldrig skulle få för mig att inmundiga ;-)

Fransk löksoppa ska smaka som om man satt på en äkta fransk bistro, gärna med öl i glaset. Och lite öl brukar jag också stänka ner i löken efter de har fått bryna lite.

Du behöver: Huile d’olive (f’låt olivolja), lite god öl, 4 stora mustiga lökar, 10-12 dl god buljong, lagerblad (finns på balkongen), färsk timjan (finns på balkongen), 4 skivor gott franskt lantbröd, lite god riven fransk ost, salt och svartpeppar.

Fräs löken i olivoljan och låt den puttra på ganska svag värme tills den är gyllene. Får absolut inte bli bränd. Skvätta i lite öl och låt det puttra lite till. Häll över buljongen och lägg i kryddorna. Låt soppan koka 20-30 under lock. Rosta brödskivorna i en stekpanna med lite olivolja tills de blir gyllene. Lägg över soppan som du har lagt i en ugnsfast form. Strö över osten och gratinera i 250 graders ugnsvärme tills osten har smält. Bon Appetit :-)

Utbudet på matvaror i Sverige är mycket större jämfört med Danmark. Här finns kanske några youghurtsorter, men står man på ex. ICA är det så mycket att man inte kan välja. Och det är alltid något nytt och fiffigt som dykt upp sen förra gången man handlade i Sverige. Min sambo som är ärkedansk fullkomligt älskar kyldisken och alla möjligheter – och så är det billigt också om man har danska kronor att handla för ;-)

Var på ICA i helgen och hittade något nytt fiffigt bland mjölpaketen. Jäst med “inbyggd” surdegsblandning och beslöt att testa. Recept fanns på baksidan men jag tog vad jag hade hemma och skållade speltmjöl (dinkel) istället. Resultatet blev mycket bra och om man är på glatt humör kan man nästan ta fel på detta och ett pain poilâne bröd. ;-) Det var i alla fall en ovanligt god doft som spred sig i köket vid gräddningen.

En av de mest användbara kryddväxterna. Persilja används i många italienska rätter och speciellt tillsammans med fisk och skaldjur, äggrätter och faktiskt alla rätter där man använder vitlök. Persilja och vitlök tillsammans är en oslagbar kombination och förstärker smaken på varandra.

Nu är det också skördetider för persilja och odlar min inte sin egen kan man köpa stora, stora buketter på grönsaksmarknaden. 

Och gott att göra med persilja är persiljepesto. Samma tillvägagångssätt som med vanlig pesto men godare då med mandlar eller valnötter, Blanda persilja, nötter, vitlök, god olivolja i en mixer och rör till en fin smet. Krydda med salt och svartpeppar. Om man vill kan man ta i parmesan (men inte för mycket tycker jag. Lite extra olivolja på toppen när det är klart. En klick i salladen, på sandwich, på ugnspotatis, omeletten, ja möjligheterna är många. ;-)

Och det ska vara bladpersilja…

Det finns bönor som man äter hela bönskidan på och det finns bönor som man ska skala och använda bönorna som är inuti. Mina Lamon-bönor har fått växa till sig lite och jag har skördat några. Liksom skalet är bönorna inuti också vackra och har den karaktäristiska borlottoflammigheten som är så vackert.

 

Den mest kända sorten av alla borlotto bönor är nog Lamon. Lamon ligger i Belluno provinsen och Lamon bönan är så viktig för regionen att det sedan 1993 finns Consorzio per la tutela del fagioli di Lamon som typgodkänner, utvecklar och skyddar Lamon bönan!

Den mest kända rätten med Lamon är Pasta e Fagioli. Huvudingredienserna i denna kända rätt är Lamon bönor, bacon eller panchetta  och pasta. Jag ska tillaga rätten en dag och rapportera! :-)  


Bonjour. Att vakna upp och äta hembakat bröd till frukost är en speciell känsla. Att baka bröd är en sysselsättning jag alltid har gillat. Att experimentera med olika mjölsorter, ibland baka grovt bröd och ibland lite ljusare. Mitt standardrecept är enkelt och lätt. Jäst, vatten, örtsalt och mjöl. På favoritaffären, Supermarco hade man fått in ett nytt italienskt mjöl, ett grovt durummjöl (Farina del mio sacco) som jag blandade med vetemjöl special. 

 

Enkelt är att baka i form och i formen häller jag god olivolja, så blir brödet frasigt och gott.

Brödet är också jättegott varmt till soppa och mycket gott även rostat.  Tidigare har jag alltid tyckt att det är lite jobbigt med rengöringen efter bakning. Mjöl i hela köket och svårt att få upp degrester från bakbordet och diskborsten full med klistrig deg. Men nu sent omsider har jag äntligen inhandlat en gammaldags, hederlig, oumbärlig kökshjälp. Denna i rostfritt och också från Supermarco. ;-)

Man borde äta mycket mer soppa. Soppa är enkelt att göra, soppa är fantastiskt gott och dessutom nyttigt. Jag fräser alltid ingredienserna i olivolja för att få extra smak. Sedan häller jag i vitt torrt vin, en rejäl skvätt, som får puttra tillsammans med grönsakerna tills nästa all vätska försvunnit. Då får man den lilla extra lyxiga smaken i soppan. 

Ögat ska ju också ha sitt och en soppa som den här blomkålssoppan kan ju bli ganska färglös och beige så hur gör man då för att liva upp soppan? Jag brukar tänka italiensk. Någon som är förvånad? ;-)

Lite grönt och lite rött. Här i form av italiensk grön jättepersilja och rödlök. Och riktigt gott är det med svarta oliver till!

 

Till soppan behöver du: 1 blomkål, 1 purjolök (det vita), vitt torrt vin, 1 liter grönsaksbuljong, salt och peppar. Redning om soppan blir för tunn och kanske en skvätt creme fraiche eller grädde.  Hembakat formbröd med hälften durum och hälften vete är gott till!

Min jättebasilika har blad som är 10 cm stora och när jag idag såg maximozzarella (per Caprese) i butiken kom idén till denna lilla förrätt. Samma tillvägagångssätt som tidigare recept på minimozzarella bullar men nu skär man mozzarella i skivor och det ser tjusigt ut på buffébordet ;-)

För en maximozzarella behövdes det 4 blad som doppas i kokande vatten i exakt 5 sek, ner i kallt vatten direkt. Bladen blir då lite lagom klistriga och lätta att lägga om mozzarellan. Lägg upp mozzarella med basilikapåklädning på ett fat, ringla över olivolja och salt och peppar precis innan serveringen och skär upp i skivor. Man kan också göra små snittar och lägga en skiva i mitten mellan två brödskivor och kanske en tomatskiva också. Och vips så har man Caprese snittar :-)

Hemgjord Passata är superenkel att göra. För att få den riktiga italienska smaken ska man egentligen använda mustigt, matiga San Marzano tomater. San Marzano odlas faktiskt nästan uteslutande för att användas just i Passata. Och då gör man stora, stora satser varje gång. Passata används som bas i pastasåser, pizza m.m.

Astro och Roma tomater går också bra att använda till Passata men mina Astro är fortfarande gröna så jag gav mig ut på jakt efter San Marzano på den lokala grönsaksmarknaden. Frågade försäljaren “Vad är detta för sort?” (arbetsskada ;-)  ”Sort och sort,” sa han, “det är plommontomater”. Är det San Marzano kanske?, “Va? Nä, det är plommontomater.” Så denna Passata är gjord på plommontomater av okänd sort och okänt ursprung ;-)

Skinnet ska av och det gör man genom att man doppar tomaterna i kokande vatten 1/2 minut. Gör ett kryss på tomaterna innan så går det lättare att få av skinnet.

Skölj av tomaterna med kallt vatten och dra loss skinnet. Sen ska tomaterna passeras genom en sil. Inga kärnor ska komma med!

Pressa igenom tomatköttet och sen har du riktig Passata!

Krydda med salt och ex. basilika, chili, timjan eller oregano. Lite olivolja kan du också tillsätta så klarar sig Passatan någon vecka i kylskåp. Kan man konsten att hermetisk försluta glasburkar så klarar sig Passatan upp till ett år. Denna konst kan jag inte än, men ska börja träna. ;-)

En enkel, fräsch och grön sallad med bönor, nyplockad lök, grönsallad (snyggt med mixsallad också) och en kryddig dressing på olivolja, kryddvinäger (med fänkål), salt och peppar. Garnera med basilikablad.

Jag gillar att servera sallad som här på lite flata fat istället för en djup skål. Ingredienserna kommer mer till sin rätt då. Här serveras salladen på mina musselfat från Brindisi  ;-)

En av de blommor som jag tycker passar så bra i köket är solrosor.  Den härliga gula färgen är mustig och matig och påminner om resor vid Medelhavet. Vem blir inte glad att se ett stort solrosfält?

Så de solrosor jag köper hamnar alltid på köksbordet eller köksfönstret! I stället för vas brukar jag förstärka den kontinentala “effekten” ;-) genom att använda keramikvaser, som den här italienska.

 

Tänkte också tipsa om en bok som verkar mycket intressant och något för oss alla som vill äta lite nyttigare. Boken heter The Jungle Effect. Inte utgiven i Danmark ännu och jag vet inte om den är översatt till svenska heller men finns på Amazon och står på min inköpslista nu. Aldrig fel att lära sig så mycket som möjligt om vad som är nyttigt att äta! Och där står för övrigt mycket om bönor ;-)

« Previous PageNext Page »