Timjan är verkligen en av alla mina favoritkryddor. En härlig doft och små lite barriga plantor gör timjan perfekt i kruka i köksfönster eller på balkongen och såklart som en liten doftande kantväxt i örtagården eller köksträdgården.

Timjan kommer ursprungligen från Sydeuropa och jag kommer fortfarande ihåg en av de första franska filmerna jag såg på bio. Där skulle några barn upp i de provencalska bergen och plocka en speciell sort av timjan. Det var nästan en sakral stämning, så hemligt och spännande och jag ville åka dit och leta timjan från Provence.
Redan de gamla grekerna använde timjan som rökelse och faktiskt så var det högsta beröm till någon att säga att han doftade timjan. Det ni!

Jag använder timjan till soppor, grytor, bröd (perfekt krydda i små söta kuvertbröd om man ska servera till soppa, och då till soppa utan timjan – det får inte bli för mycket), potatisrätter. Det enda jag inte använder timjan till är fiskrätter. Jag tycker inte att det passar ihop i smaken. Fisk behöver smaker som vildfänkål, dill och persilja och timjan och fisk är inte en bra kombination.

Jag använder fina timjanblommor som garnering. Det ger både något för ögat och för smaken.

Eftersom jag räknar mig som en kryddoman blir jag helt exalterad över alla spännande sorter som finns att odla; citrontimjan, timjan coccineus, gråtimjan, apelsintimjan osv. osv. Här är min fina apelsintimjan som trivs utmärkt ute på balkongen.