Scatolone betyder låda och Bolsena är en stad i norra Lazio och den västra sidan av Lago di Bolsena. Här längs stränderna vid sjön har sorten odlats sedan början av 1900-talet och sorten finns också med på den första utställningen 1930 Ortifrutticola Bolsena.

Scatolone-tomaten har lång hållbarhet, skördas när tomaterna är rosa och placeras i en stor låda (Scatolone!). Här är mina egna Scatolone-tomater odlad utomhus mot en solig och varm vägg. Ser väldigt häftiga och annorlunda ut. Den högra ska skördas nu och placeras i en låda.

Så här skriver Pippa Greenwood om Scatolone i marsnumret 2008 av Gardeners world:
“The most rampant tomato plan I’ve ever had the pleasure to growing – it just kept on increasing in size…it was tremendous. The large fruits resembled greel bell peppers when unripe, and once harvested were great for cooking, with few seeds an no tough skin”,

Det som skiljer tomaterna från Italien jämfört med andra länder är att det finns så många olika sorters tomater att välja bland; avlånga flaskformade, hjärtformade, biffiga, räfflade, små, etc.

De olika tomaterna har alla en specifik plats i det italienska köket. Och det är alla röda.  

Detta året har jag fått smaka och avnjuta en speciell tomat utvecklad av Franchi Sementi. Namnet är Red Pear sel. Franchi och sorten ingår i vårt specialsortiment. Det är en stor, saftig, robust och mycket aromatisk päronformad tomat. 

Det är vår provodlare Katarina som odlat dessa i år, i sitt växthus, i Värmland.    

Och så här ser de ut redo att inmundigas

San Marzano – kungen av plommontomater. Och antagligen den mest kända tomatsorten i hela världen, prisad och älskad för sina egenskaper i det italienska köket. Och numera också i hela världen.

Det sägs att det första fröet av San Marzano anlände till Kampanien i slutet av 1700-talet som en gåva från Kungadömet i Peru till Kungadömet i Neapel, och det var där, det första fröet såddes. Men ursprunget för San Marzano tomaten är fortfarande inte helt 100 % klart, man har tillbakavisat med att det inte fanns något kungadöme i Peru vid det tiden och jag har läst någonstans att det kan vara en korsning av tre olika sorters italiensk tomatsorter.

Men det är i alla fall något speciellt med San Marzano tomaten. Här San Marzano vs. plommontomat.

San Marzano till vänster med sin lite ovanliga form jämfört med “vanlig” plommontomat till höger.

San Marzano odlas och trivs i den varma och vulkaniska jorden i södra Italien men vår provodlare i Värmland har odlat San Marzano i år i sitt växthus (massor med kogödsel!) och nu har jag fått nöjet att smaka äkta färska San Marzano. Och det är något alldeles speciellt med San Marzano tomaten. Fantastisk smak, fast fruktkött och knappt några kärnor och igår hade jag nöjet – för det är ett nöje – att avnjuta denna härliga pastatomat i en pastasås med salsicca och rosmarin

Jag får ofta frågan om det går att odla italienskt här i Sverige? Självklart gör det det. Jag har själv odlat italienskt i många år och även högre upp i Sverige fungerar det alldeles utmärkt. Liksom för all annan odling måste man anpassa sig efter rådande klimat och inte plantera ut för tidigt om risk finns för frost etc.

Jag var och besökte gourmetgarage.dk:s provodlare i Värmland, Katarina, för ett par dagar sedan. Trots hård vinter och vår prunkade det av italienskt i hennes italienska köksträdgård och växthus.

Zucchini och pumpaplantor i långa rader. Zucchini ska ju inte planteras ut för tidigt. Dessa är förkultiverade och utplanterade i mitten av juni. Och de är så här stora redan.

Här växer både Chioggia pumpa, nero di Milano zucchini och dessa härliga runda tondo di Nizza zucchini.

Här växer italiensk jättepersilja, ekologisk broccoli, sallad och cikoria.

Och den bästa rucolasorten av alla. Rucola selvatica från Selezione Speciale sortiment. Den är pepprig!

I växthuset växer den päronformade tomaten, Red Pear Franchi.

Och världens kanske mest berömda tomatsort, San Marzano. Man ser här att San Marzano tomaten inte har en “vanlig” plommontomatform utan är lite mer flaskformad. Det är en äkta San Marzano.

Så går det att odla italienskt i Sverige? Ja det gör det!

Den klassiska tomaten till pastasåer, passata osv. är den italienska sorten San Marzano. Odlar man inte sina egna San Marzano tomater finns alltid konserverade att ta till. Men ska man välja San Marzano på burk är det viktigt att man håller utkik efter att det på burken finns certifikatet D.O.P.

D.O.P. står för Denominazione di Origine Protetta och innebär att produkten är odlad där den ska och att företaget är granskat ur kvalitetssynpunkt.

D.O:P. står det klart på burken som jag köpte igår på favoritaffären. Lustigt nog är texten på burken på klingande ren svenska och här finns mycket intressant att läsa. San Marzano tomaten från Agrigenus (jag gillar kocken på deras hemsida!) odlas i Agro Nocerino Sarnese-området och man odlar dessa tomater på samma sätt som druvor, alltså i trappodlingar. (Dit vill jag åka och titta!) och man skördar tre till fyra gånger om året. San Marzano tomaterna är mycket ömtåliga och plockas för hand.

Agri-Nocerino området är mycket bördigt tack vare den mineralrika jorden som får sin näring från lavan från vulkanen Vesuvius. På burken finns också ett recept på Vermicelli alla Vesuviana

För 4 personer. Bryn vitlöksklyftor i oljar, tillsätt tomater och låt puttra i 20 minuter på svag värme. Tillsätt kapris, gröna urkärnade oliver och lite chilipeppar och låt puttra ytterligare 15 minuter. Serveras med Vermicelli som är en lite tjockare spaghetti.

Historik om produkten och hur den odlas (översatt till svenska) , certifikat (produkten har fått utmärkelse av Slow Food också), och recept. Det kallar jag en kvalitetsprodukt!

Katarina i Värmland (växtzon 5) är officiell provodlare för Franchi fröer. Allting gror och växter otroligt bra och det bevisar bara att visst går det att odla italienskt även här i Sverige, om man nu var tveksam till det!

Katarina har precis skördat mina favorittomater, de gammaldags, stora, olikformade lite rufsiga Costoluto fiorentino. En tomatsort från Florens.

De är otroligt goda och aromatiska och perfekta till olika sallader eller på en sandwich.

Och så har sorten vunnit pris också, av engelska Royal Horticultural Society med följande motivering;

“Plant indeterminate; stopped at 200cm. First picked 28 July. Produced an average of 54 fruits per plant. Fruits are bright red and have a very corrugated, flattened shape, 8cm diameter, 5cm length with more than 10 locules and few seeds; firm, juicy, red flesh; average weight of one fruit 127 grams High yield of medium sized, attractive bright red, highly ribbed, succulent fruit with good fruity flavour.”

Costoluto fiorentino tomaterna har lite olika storlekar och kolla in den största, ser den inte ut som en man med glasögon med ett underfundigt leende?